Tog i kväll en liten kvällspromenad med hunden som inte slutade alls som jag hade tänkt mig faktiskt. Varför har hon lagt upp den här gamla klassikern undrar ni (bilden alltså). Jo, för att Elaine Jones, eller som hon numera heter Failaine, har lyckats göra bort sig igen.
På väg hem från promenaden tänkte jag ta en liten "genväg". Det innebär en ganska brant backe. Jag kollar på den lite innan jag börjar klampa upp. Jag tänker ändå "det ser lite väl isigt ut", men Silvia springer glatt upp och jag följer efter. Mitt i backen börjar jag tappa lite av greppet, det var så halt som jag misstänkt helt enkelt. Paniken sprider sig och jag lyckas hitta ett grepp. Inser ganska snabbt att jag är körd. Hur jag än flyttar fötterna efter detta så kommer jag bara halka, inte få något grepp. Jag kommer alltså varken upp eller ner. Jag inser också i detta läge att jag har tre alternativ...
1. Jag kan stå kvar tills isen börjar smälta.
2. Jag kan göra ett försök att fortsätta uppåt, men kommer förmodligen väldigt snabbt ramla och slå mig jävligt illa.
3. Jag kan falla försiktigt ner på knä och KRYPA upp för resten av backen.
Jag valde nummer tre. Så där kommer vi. Silvia trippandes och så jag efter krypandes på knä. Och ni ska inte tro att den här backen ligger typ lite undan så att ingen kunde se heller.
Jag tackar för mig, jag har gjort mitt för i dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar