Tåget stannar aldrig vid hållplatsen...

Men om 27 dagar så stannar det iaf här i 14 dagar och då kan jag andas ut! Och det kommer verkligen att behövas!!!

Bloggen är dåligt uppdaterad och det är för att jag alltid tänker att jag ska uppdatera den sen, när det lugnat ner sig lite och jag har tid... men det är ju bara det att det lugnar aldrig ner sig så jag får aldrig tid.
Det händer så otroligt mycket hela tiden. Mest är det jobb, så för er finns det inget intresse att läsa om det... eller ja, ibland är mitt jobb fantastiskt, men ibland är det också ganska enformigt... när det inte är jobb så är det fest eller någon annan form av aktivitet eller event som kommer emellan... eller besök för den delen! Orsa-Martin kom på besök. Det var väldigt trevligt. Han är mycket bra. Sen kom David på besök. Ja, det var väl okej. Sen har det varit Oktoberfest i Hässelby. Det var däremot jävligt trevligt. Välorganiserat och hur mycket folk som helst. En kanonkväll med andra ord. Brydde mig inte ens om den där jobbiga förlusten, som vi inte ska nämna.

Det känns som jag jobbar för mycket, som att jag inte orkar, som att jag skulle behöva vara ledig i några dagar och bara andas ut, för annars kommer jag snart kolapsa. Men det går inte. Det är just det som gör att saken blir ännu värre. Pressen av att jag faktiskt inte kan stanna hemma en dag om jag inte orkar eller blir sjuk. Jag måste till jobbet vad som än händer. Jag jobbar 7 dagar i veckan. Har aldrig en helg att se fram emot eller något ljus i tunneln. Jag älskar mitt jobb, det är inte det, men jisses... Som tur är finns det nu ett ljus... långt där framme... om 27 dagar... då får jag lämna allt i 14 dagar och bara ligga vid en pool i solen och dricka fruktdrinkar och smoothies. Fan vad det ska bli härligt...

Däremot känns dom där 27 dagarna just nu vääääldigt lång borta... håll tummarna för att jag orkar!

Over and out